Funktionsrätt

Personer med funktionsnedsättning har rätt att vara delaktiga i samhället och demokratin på samma villkor som andra. Det kan till exempel handla om att kunna rösta i val, att ha ett politiskt uppdrag, delta i föreningsliv och kunna ta del av offentligt fattade beslut och dokument.

Generellt i Sverige har personer med funktionsnedsättning ett lägre valdeltagande än övriga befolkningen, 76 procent jämfört med 87 procent i det senaste valet. De är också underrepresenterade som förtroendevalda.

Tillgänglliga val

För att möjliggöra för alla att delta i val behöver vallokalerna vara tillgängliga. De vallokaler som används i Strängnäs är till stor del tillgängliga. Kommunikationen om kommande val anpassas till personer med funktionsnedsättning.

Inför valet 2022 jobbade Strängnäs kommun aktivt med delaktighet och valet inom daglig verksamhet och boenden. Bland annat hölls politikerträff för alla inom LSS/SoL och olika utbildningsmaterial anpassade för målgruppen användes.

Dialog

Strängnäs har ett råd för funktionsrättsfrågor som träffas fyra gånger per år som är ett forum för informationsutbyte mellan företrädare för olika funktionsrättsföreningar och kommunen.

Ett annat exempel på dialog är biblioteken som bjuder in ungdomar från anpassad skola för att tycka till om inköp.

Personer med funktionsnedsättning har rätt till bästa möjliga hälsa, både fysisk, psykisk och social hälsa. För att uppnå detta måste de få del av förebyggande och hälsofrämjande insatser på samma sätt som andra och ha samma möjlighet att delta i kultur-, idrott- och friluftsliv.

Generellt på gruppnivå i Sverige anger personer med funktionsnedsättning att de har sämre hälsa och sämre levnadsvanor i jämförelse med den övriga befolkningen. Även barn med funktionsnedsättning har sämre skattad hälsa än övriga barn.

För att göra det möjligt för alla att delta på olika aktiviteter jobbar man på olika håll i kommunen för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Biblioteken har gjort flera olika tillgänglighetsanspassningar och i kommunens mötesplatser pågår arbete med anpassningar för tillgänglighet i den fysiska miljön. Inom fritidsområdet ska de centrala badplatserna inom kommunen tillgänglighetsanpassas och det finns utegym med anpassade maskiner.

För att öka deltagandet i aktiviteter för personer med funktionsnedsättning behöver man även arbeta stöttande och uppsökande. Inom både idrotts- och kulturområdet pågår satsningar för att öka deltagandet hos brukare inom daglig verksamhet och på boenden, till exempel genom kultur- och aktivitetsombud och med projektet Hälsan spelar roll.

"Hälsan spelar roll"

Inom socialkontoret har man satsningen Hälsan spelar roll. Forskningen visar att personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autismspektrumtillstånd har sämre levnadsvanor än andra grupper i samhället. Det kan leda till ökad risk för fetma, diabetes och psykisk ohälsa. Genom att erbjuda våra brukare hälsokurser kan vi förbättra förutsättningarna för deras hälsa. Kursens syfte är att hjälpa brukarna att göra självständiga och hälsosamma val i vardagen.

Det här området handlar om de individuella stöd och lösningar som behövs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett självständigt liv, till exempel personlig assistans eller hjälpmedel. Det kan också handla om att andra generella stöd måste vara anpassade att även passa för personer med funktionsnedsättning, som till exempel stöd som rör familj- och föräldraskap, eller mottagning av nyanlända. Det är viktigt med delaktighet i beslut för utformning av individuella insatser.

Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet till arbete eller annan meningsfull sysselsättning. Att ha ett arbete och kunna försörja sig är en viktig grund för goda levnadsförhållanden och hälsa.

I detta område har kommunen både en roll som stöd till personer med funktionsnedsättning att få ett arbete eller meningsfull sysselsättning och en roll som arbetsgivare.

Generellt i Sverige är andelen sysselsatta lägre bland personer med funktionsnedsättning än i övriga befolkningen och arbetslösheten är högre.

Omkring 32 procent av personer med funktionsnedsättning har någon gång utsatts för diskriminering i arbetslivet i samband med sin funktionsnedsättning. Den vanligaste typen av diskriminering i samband med funktionsnedsättning är att inte ha fått ett jobb man sökt och haft tillräckliga meriter för. Näst vanligast är att ha utsatts för mobbning, kränkningar eller trakasserier från chefer eller arbetskamrater (SCB).

Strängnäs kommun som arbetsgivare

Strängnäs kommun som arbetsgivare arbetar för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Det arbetet utgår från diskrimineringsgrunderna där funktionsnedsättning är en. Exempelvis pågår ett arbete med att utveckla rekryteringsprocessen för ökad mångfald utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Tillgänglighet behöver finnas med i det systematiska arbetsmiljöarbetet. 

Arbete och service och Daglig verksamhet

Enheten Arbete och service är en träningsarena för personer i social praktik, rehabiliterande- och arbetsmarknadsanställningar. Där får de stöd i att få och behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

För de som inte kan bli en del av den reguljära arbetsmarknaden finns daglig verksamhet där man arbetar för att ge brukarna en meningsfull sysselsättning. Här samarbetar man med flera av kommunens andra verksamheter, som biblioteket och Fritidsbanken.

För att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga på lika villkor i samhället är tillgänglighet i den fysiska miljön en förutsättning. Universell utformning behöver finnas med i planeringen av nya miljöer och byggnader för att inte skapa nya hinder. Vi ska jobba för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder i befintliga miljöer. Här ingår också tillgängligheten till kollektivtrafik och transport samt bostäder. Tillgänglighetsperspektivet behöver även finnas med i upphandlingar.

Fysisk miljö formas utifrån standard i lag

Vad gäller utveckling av fysisk miljö så utformas den utifrån den standard som finns kopplat till lagstiftning. Det innebär bland annat hårdgjorda ytor för god framkomlighet för rörelsehindrade, flacka lutningar på gång- och cykelvägar, förhöjda bussplattformar för lätt på- och avstigning.

Våra kommunala samlingslokaler har generellt god tillgänglighet och på både bibliotek och mötesplatser pågår anpassningsarbete för bättre tillgänglighet.

Barn och elever med funktionsnedsättning har rätt till utbildning på lika villkor som andra. Både läromedel och lärmiljöer behöver vara tillgängliga och anpassade efter olika behov. Även det individuella stödet är viktigt här.

Fler med funktionsnedsättning känner stress

Generellt i Sverige är det en större andel barn med funktionsnedsättning som känner sig stressade av skolarbetet och utsätts för mobbing än barn utan funktionsnedsättning. Unga med funktionsnedsättning hoppar också i högre grad av gymnasiet än unga utan funktionsnedsättning.

Föreläsning om måltidsupplevelse

Under hösten 2023 hölls en föreläsning för måltidspersonal om hur matsalar och måltider kan upplevas för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Tillgänglighetsperspektivet ska finnas med även i den digitala världen när olika produkter och tjänster utformas. Digitaliseringen kan innebära många fördelar för personer med funktionsnedsättning men då behöver tjänsterna vara utformade så att de inte skapar hinder.

Arbete med att tillgängliggöra dokument på webben

Ett utvecklingsarbete pågår för att säkerställa att vi har tillgängliga pdf-dokument på våra webbplatser och att de system vi använder är tillgängliga och uppfyller de krav som finns i DOS-lagen. Den kartläggning som har gjorts visar att de pdf-dokument som finns på webben inte är tillgängliga. Vår webbplats strangnas.se har fått måttet 82.1/100 i det som kan kontrolleras med hjälp av ett verktyg. Intranätet var tillgängligt vid lanseringen då det kontrollerades.

Arbete pågår med att ta fram upphandlingskrav för digital delaktighet.

Det finns olika begrepp som används inom funktionsrättsområdet och det kan vara svårt att veta vad som ska användas i olika situationer.

De begrepp som finns i Socialstyrelsens termbank är:

• Funktionshinder – begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.
• Funktionsnedsättning – nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.
  

Ett annat begrepp som blir allt vanligare är funktionsvariation. Det begreppet har inte någon fast definition. Det är ett begrepp som inkluderar alla människor eftersom funktionsförmåga varierar hos alla människor. Funktionsvariation kan innebära både en nedsättning och en ökad förmåga. Funktionsvariation är alltså inte synonymt med funktionsnedsättning och det finns en risk att begreppet förminskar de behov och hinder som en person med funktionsnedsättning kan ha.

Efter dialog med rådet för funktionsrättsfrågor rekommenderas att i formella dokument använda begreppet funktionsnedsättning. Det kan finnas tillfällen när begreppet funktionsvariation passar bra att använda, men då inte för att ersätta begreppet funktionsnedsättning.