Jätteloka
Lyssna
Jättelokan kan bli upp till fyra meter hög och kan bilda mycket stora och täta bestånd. Blommorna är vita och stora. Växtsaften innehåller ett ämne som kan orsaka sår på huden, så rör inte växten.
Hur ser jätteloka ut?
Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) är storväxt och kan bilda mycket stora och täta bestånd. Den är flerårig och lever upp till tolv år men som endast blommar en gång. Jättelokan växer från en förgrenad gulfärgad rot som går 40-60 centimeter djupt ner i marken. Den blommar juli till augusti och har vita, något välvda blomflockar som kan bli en halv meter i diameter. Bladen blir cirka 1 meter breda och den ihåliga stjälken kan bli upp till 10 cm i diameter.
Jättelokan kan förväxlas med andra växter, exempelvis Strätta (Angelica sylvestris). Ett bra sätt att skilja dem åt är att titta på bladen. Jättelokan har mycket stora blad med djupa flikar, medan strättan är parbladig. På Artdatabanken kan du titta på bilder på hur Strätta ser ut.
Här ser du bilder på jättelokans blomma och blad:
Rör inte jätteloka
Jättelokans växtsaft innehåller ett ämne som kan skapa irritation och sår, rodnad och blåsor på huden. Det farliga ämnet finns i alla delar av växten, så rör varken blomma, stam eller blad. Reaktionen på huden blir extra kraftig om huden också utsätts för solljus. Läs mer på 1177 webbsida om vad du ska göra om du har fått växtsaft på dig.
Att bekämpa jätteloka
Växten förekommer i Sverige och har stor spridning. Jätteloka är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen.
Jätteloka är med på EU:s förteckning över invasiva arter, så som markägare måste du ta bort den om den finns på din mark.
Det finns olika sätt att bekämpa jätteloka. Du behöver vara uthållig och göra insatser flera gånger.
Det är viktigt att ta bort fröställningar kontinuerligt under många år till dess att fröbanken i jorden är utarmad. Det är viktigt att se till att fröställningarna inte lämnas kvar i området. Effektivast är att bränna blom- och fröställningarna.
Andra metoder är rotkapning och uppgrävning som upprepas flera gånger per säsong. Det går också att kväva växten genom att täcka marken på våren. Hantera växtavfall och jord som kan innehålla frön så de inte sprids vidare.
Viktigt! Vid hantering av jätteloka är det väldigt viktigt att heltäckande klädsel används då växtsaften som kan ge upphov till kraftiga hudskador vid kontakt med solljus. Även visir rekommenderas då plantorna ofta är väldigt stora och kan slå i ögon och ansikte. Läs mer på 1177 webbsida om vad du ska göra om du har fått växtsaft på dig.
Är det en liten mängd kan det läggas i hushållsavfallet. Är det en stor mängd kan du lämna växtavfallet på återvinningscentralen Kvitten i Strängnäs kommun. Var noga med att paketera avfallet väl.
Endast i undantagsfall bör jättelokakomposteras. Blöt i så fall ner plantorna och lägg dem i en sluten plastpåse för att ruttna. Använd täckta komposter så att fragment inte kan blåsa iväg och bidra till nyetableringar.
Kommunen identifierat ett område med jätteloka kring Malmby flygfält. Det finns nu en nioårig handlingsplan som inleds med rotkapning, och som följs upp med bekämpning årligen.
På Naturvårdverket webbplats kan du ta del av flera råd för bekämpning av jätteloka.
Rapportera förekomst av jätteloka
Allmänhetens rapporter är viktiga för att kunna följa arternas förekomst och utbredning, och för att kunna förebygga fortsatt spridning. I Sverige är det Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) Artdatabanken som samlar rapporter om var det finns främmande arter som har negativ inverkan på den biologiska mångfalden. Du behöver skicka med bilder av fyndet så att det går att fastställa att det är jätteloka.