Blomsterlupin

I Sverige noterades blomsterlupin första gången som förvildad på 1870-talet. Idag finns den i stora delar av landet. Arten sprider sig snabbt och är vanlig längs vägar, järnvägar och ruderatmark samt i trädgårdar.

Hur ser blomsterlupin ut?

Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) är en flerårig ört som kan bli över en meter hög. Bladen har långa bladskaft med 9-18 småblad.

Den blommar i jun - juli och blommorna sitter i täta toppställda klasar på en hög spira. Blommorna kan vara blå, vita, rosa eller violetta.

Det finns flera sorters lupiner, men alla räknas inte som invasiva. Exempelvis är i regnbågslupin (L. x regalis) lik blomsterlupin men har vanligen grenig stjälk med flera blomställningar i bjärtare färger, och är inte en invasiv art.

Att bekämpa blomsterlupin

Blomsterlupin utgör ett hot mot biologisk mångfald eftersom den konkurrerar ut andra växter i de miljöer som den trivs i (exempelvis vägkanter och järnvägsbankar). Blomsterlupin hotar även andra växter genom att de lockar till sig pollinerare, som hellre besöker blomsterlupin än inhemska blommor

Blomsterlupinen även binder den kväve, det gör att marken blir mer näringsrik, och därmed förändrar förutsättningarna för de andra växterna i området. Några av de växter som blomsterlupin kan konkurrera med är prästkrage, ängsviol, smultron, blåklocka och tjärblomster.

Blomsterlupin omfattas idag inte av den lagstiftning som rör invasiva främmande arter, men eftersom den är mycket invasiv rekommenderar Naturvårdsverket att man avstår från att plantera den och försöker förhindra att den sprider sig om man har den på sin mark.

Hjälp gärna till att hindra spridningen av blomsterlupin genom att slå den innan den fröar av sig. Det är bra om du slår den flera gånger på en växtsäsong. Vid en mindre förekomst kan du ta bort hela växten genom att gräva eller dra upp den.

Växtmaterialet bör tas bort så att växtplatsen inte blir för näringsrik. Återkom till samma område senare under växtsäsongen och även följande år för att ta bort växterna som har grott från fröna i marken.

Det finns en handlingsplan för att hantera beståndet av blomsterlupin vid Byringe banvaktarbostad. Bekämpningen kommer att ske genom att plantorna grävs bort och skickas till förbränning. Sedan kommer kommmunen att återbesöka plasten två gånger per år för att gräva bort nya blomsterlupiner.

Naturvårdverket webbplats kan du ta del av flera råd för bekämpning av blomsterlupin.

Rapportera förekomst av blomsterlupin

Allmänhetens rapporter är viktiga för att kunna följa arternas förekomst och utbredning, och för att kunna förebygga fortsatt spridning. I Sverige är det Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) Artdatabanken som samlar rapporter om var det finns främmande arter som har negativ inverkan på den biologiska mångfalden. Du behöver skicka med bilder av fyndet så att det går att fastställa att det är blomsterlupin.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 20 maj 2022