Muddring

Muddring räknas som en vattenverksamhet. För att få muddra inom ett vattenområde måste du antingen skicka in en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen. För anmälan om vattenverksamhet kan du använda Länsstyrelsens e-tjänst.

Återvinning eller användning av muddermassor

Muddermassor bör ses som en resurs, och möjligheten att återvinna eller nyttiggöra dem bör utredas innan du överväger något annat sätt att ta hand om dem. Muddermassor kan ibland återvinnas genom att de används för anläggningsändamål.

Om det inte är lämpligt att återvinna muddermassorna bör de tas om hand på land på annat sätt. Om du utför en muddring bör du begränsa mängden massor och massornas innehåll av vatten så långt som möjligt så att det förenklar omhändertagandet. Om du behöver lägga muddermassor på land i anslutning till det vatten som har rensats, behöver du anmäla det eller ansöka om tillstånd.

  • Vid uppläggning av mindre än 1 000 ton icke-farliga muddermassor på land ska du göra en anmälan till kommunen. Eventuellt krävs även strandskyddsdispens. Om den slutliga höjden av upplagda massor beräknas överstiga 0,5 meter, kan du även behöva söka marklov hos kommunen.

En anmälningspliktig verksamhet får påbörjas tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts. Påbörjas verksamheten tidigare kan du dömas för brottet otillåten miljöverksamhet.

  • Vid uppläggning av mer än 1 000 ton icke-farliga muddermassor på land behöver du ansöka om tillstånd. Ansökan om tillstånd prövas normalt av Länsstyrelsen om det inte har samband med tillståndspliktig vattenverksamhet, då Mark- och miljödomstolen är prövningsmyndighet.

Det är viktigt att noga tänka igenom och välja så lämplig upplagsplats som möjligt. Speciell försiktighet bör iakttas vid upplägg av finsediment (lera, silt) som kan innehålla stora mängder sulfid. Upplägg av sulfidhaltiga muddermassor kan medföra risk för spridning av surt, metallhaltigt vatten. När sådana massor grävs upp och kommer i kontakt med luftens syre oxideras sulfiderna, vilket medför att pH sjunker och metaller frigörs. Leran bör täckas över omedelbart med ett rejält lager med matjord som sås in.

Upplägget ska ske så att massorna inte eroderas ut i vattnet vid högt vattenstånd, det vill säga med god marginal ovanför högsta vattenlinjen och även i skydd mot påverkan från islossning. Vidare är det viktigt att eliminera risken för att intilliggande marker/vattendrag nås av eventuella föroreningar från muddermassorna. Uppläggningen bör också utformas så att den så långt som möjligt smälter in i omgivningen och att den naturliga strandlinjen bevaras.

Massornas innehåll av föroreningar är avgörande för hur de kan hanteras. Förorenade sediment ska i första hand tas om hand för behandling och/eller deponering på en deponi som har tillstånd att ta emot denna typ av massor.

Muddring av förorenade sediment bör normalt undvikas. Det är ofta bäst att låta förorenade sediment ligga kvar orörda om inte syftet med muddringen är att sanera området. I de fall det finns risk för att de förorenade sedimenten kan spridas bör de tas bort.

Om du planerar att lägga upp muddermassor inom strandskyddat område bör du först undersöka om det går att välja en annan plats utanför strandskyddet. Uppläggning inom strandskyddet kan motverka strandskyddets syften, och det kan därför vara svårt att få dispens.

Om annan placering inte är möjlig kan du ansöka om strandskyddsdispens hos kommunen. För att dispens ska beviljas krävs ett särskilt skäl, och kommunen kommer i prövningen att väga in upplagets placering, omfattning och dess påverkan på allmänhetens tillgång till stranden och naturmiljön.

Strandskyddsdispens söker du här: Länk till sidan om strandskydd och strandskyddsdispens.

 

Kontakt

Skriv ut
Senast uppdaterad: 2 maj 2019