Vilda djur i tätbebyggt område

I vår kommun lever vi nära vatten och grönområden. Att bo nära natruren och vilda djur är på många sätt värdefullt samtidigt som det kan innebära störningar. Här berättar vi mer om några vanliga viltarter som du kan stöta på och vad som som fastighetsägare och vi som kommun har för ansvar.

Grunden i jaktlagstiftningen (SFS 1987:259) är att allt vilt är fredat. Det gäller också deras ägg och bon. Det innebär att vilt endast får jagas, fångas eller dödas om jaktlagstiftningen tillåter det.

Kommunen får varje år in klagomål gällande vilt när de upplevs störande. Det bästa och mest effektiva sättet att bli av med problemen som kan uppstå i mötet mellan människa och djur är att göra olika förebyggande insatser. Viltförvaltning kräver god kompetens och hög etik. För bästa effekt gör man detta på jaktmarker utanför tätbebyggt område, i samverkan mellan olika markägare och jaktlag. 

Med stöd av Miljööverdomstolen (Mål nr M8510-11) anses inte en fågelkoloni eller andra vilda djur utgöra en olägenhet enbart för att den låter.

Fastighetsägarens ansvar

Det är i första hand fastighetsägarens ansvar att skydda sin trädgård mot vilda djur.

Du som fastighetsägare kan engagera personer, som har rätt kompetens och de tillstånd som krävs, att jaga hos dig. Ingen annan får göra detta inom fastighetsgränsen. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att åtgärda det som riskerar människors hälsa.

Du som är en del av en samfällighetsförening kan få tips som berör er på Svenska Jägareförbundets webbplats.

Om du som boende störs av fåglar ska du kontakta den berörda fastighetsägaren. Då gäller till exempel att plocka bort bon innan äggen läggs på våren. En sådan åtgärd kan minska störningar från häckande fåglar på tak som skyddar sina ungar.

Vilda djur i Strängnäs kommun

Här hittar du information om några av de vanligaste vilda djuren som lever i vår närmiljö i Strängnäs kommun. I varje utfällbar box hittar du också tips på vad du kan göra för att förebygga problem.

Bävrar lever i närheten av vattendrag eller sjöar. Där bygger de sina dammar och hyddor av grenar, kvistar och slam. I en bäverhydda bor en hona och hane med sina ungar. Varje år i början av juni får honan en kull med 1–4 ungar. Ungarna stannar kvar i hyddan i cirka två år.

Bävern är en växtätare. De äter både land- och vattenväxter. Under vintern äter de innerbarken på träd och knoppar och det är en av anledningarna till att den fäller träd. Bävrar föredrar främst asp, men kan också gnaga på andra träd som sälg, björk och fruktträd.

Bävrar har sitt eget revir, som kan sträcka sig cirka 7 kilometer.

Här är några exempel på vad du kan göra för att minska skador på din tomt:

  • Hägna in träd på dina tomt med till exempel hönsnät eller kompostgaller.

Du kan läsa mer om bävern om Jägareförbundets webbplats

Vildsvin är skygga och ses sällan i dagsljus. Spåren de lämnar efter sig är desto lättare att upptäcka. De bökar i marken i jakt på ätbara växtdelar, skrubbar och vältrar sig i lera.

Deras aktivitet kan leda till skador på träd och grödor. Samtidigt gynnar deras bökande trynen (deras nosar) spridningen av många växtarter och ger näringsomsättning i skogsmarken. Honorna, som kallas suggor, lever i familjegrupper med sina ungar, medan hannarna, som kallas galtar går själva. Ser du en grupp vildsvin är det alltså troligen en sugga med ungar. Ser du ett ensamt djur är det troligen en galt.

Vildsvinen är etablerade i hela Södermanland och antalen varierar mycket lokalt. Skadebilden varierar också och då måste man anpassa förvaltningen utifrån de lokala förutsättningarna och titta på rådande täthet, målsättning och skadeläge. I Strängnäs kommun upplever många nu en ökning av vildsvin i vissa områden i tätorterna Strängnäs och Mariefred.

Kommunen arbetar med att ta fram planer för viltförvaltning. Det kräver ett samarbete mellan markägare för att beskatta viltpopulationen på rätt sätt, för att uppnå god balans mellan natur, vilt och samhälle.

Tipsa oss om du har sett vildsvin

Meddela gärna oss om du har sett vildsvin i tätbebyggt område vid upprepade tillfällen. Uppge plats, tid och antal vildsvin.

Skicka ett mejl till kontaktcenter@strangnas.se eller ring 0152-291 00 under kontorstid.

Om du möter vildsvin

Vildsvin är inte farliga. Det finns ingen anledning för oss som människor att känna oss rädda. Lösa hundar som jagar vildsvin kan bli attackerade i försvar och det händer att hundar blir skadade under jakt eller om de springer lösa. Håll hunden kopplad för hundens och viltets bästa.

Om du själv stöter på vildsvin kan du ropa högt och vifta med armarna för att få dem att springa sin väg. Vildsvin är nyfikna och kan stå kvar en stund för att fundera på vad det är de ser. De kan till och med ta ett par steg i din riktning innan de vänder och försvinner åt ett annat håll.

Här är några exempel på vad du kan göra för att minska skador på din tomt:

  • Plocka fallfrukt på hösten.
  • Undvik fågelfrö på marken
  • Hägna in din tomt eller odling med staket eller elstängsel

Du får fler tips om hur du säkrar din tomt på Svenska Jägareförbundets webbplats.

- - -

Angående afrikansk svinpest

Länsstyrelsen uppmanar till uppmärksamhet angående afrikansk svinpest. Afrikansk svinpest är en allvarlig virussjukdom som drabbar vildsvin och grisar. Afrikansk svinpest smittar inte från djur till människa och är inte farlig för människor eller andra djurslag

Länsstyrelsen uppmanar till uppmärksamhet om du ser sjuka eller döda vildsvin i skogen eller om du har tamgrisar.

Hjälp till att minska smittspridningen!

  • Släng inte matavfall i naturen eller vid rastplatser på vägarna eller i skogen
  • Mata inte grisar med matrester
  • Kompostera matavfall i slutna behållare
  • Om du hittar ett dött vildsvin – anmäl det till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) på telefon 018–67 40 00 eller via deras e-tjänst: Rapportera sjuka/döda vilda djur - Rapporteravilt (sva.se)

Bor du nära ett skogsområde eller har mycket buskar och fruktträd i trädgården kan du få besök av harar, rådjur och älgar. De kan orsaka skador på växter, buskar och träd.

Här är några exempel på vad du kan göra för att minska skador på din tomt:

  • Plocka fallfrukt
  • Hägna in planteringar och andra attraktiva platser på din tomt
  • Vattna med guldvatten (urin)

Om du upplever störningar av älg i din trädgård dagligen ska du kontakta Länsstyrelsen. Länsstyrelsen hanterar viltfrågor i länet och kan besluta om fler djur ska skjutas av. Du kan också informera om situationen hos kommunens kontaktcenter. Om älgen är ett direkt hot eller har hamnat inom ett tätbebyggt område, inte hittar ut, eller är skadad, ska du kontakta Polisen. Polisen har tillstånd att skjuta inom tätbebyggda områden och kan hantera farliga situationer snabbt.

Grävling finns i hela Sverige, utom på Gotland och i fjällvärlden. Den är skygg och attackerar inte människor, men den kan bita ifrån om den blir överraskad eller känner sig trängd.

Grävlingen är ofta ensam och mest aktiv i skymningen och på natten. Den kan gräva omfattande gryt, som ibland bebos av hela familjer. Håll koll under ditt hus.

Grävlingen äter insekter, grodor, smågnagare, ägg, as, rötter, lökar, frukt och bär. Den gillar daggmask och trivs därför i lövskogar och övergivna jordbruksmarker.
Senare på sommaren och hösten äter den säd och mycket frukt och bär.

Fastighetsägaren får själv ta ansvar för att vidta åtgärder mot grävling. För att använda en fälla krävs särskild kompetens. Kommunjägarna har den kompetensen och de har också tillstånd attt använda skottlossning inom tätbebyggt område.

Upptäcker du grävling i din trädgård finns det några saker du ska börja med att göra:

  • Ta bort all fallfrukt från tomten. Grävlingar älskar äpplen och annan fallfrukt.
  • Säkra soptunnan – använd spännband så att grävlingen inte kan välta omkull den.
  • Se över komposten så att den är skadedjurssäker.
  • Markera revir. Vattna med guldvatten (urin)

Här kommer några fler tips på hur du kan bli av med grävling:

  • Skräm bort grävlingen med ultraljud, resonansljud eller andra skrämselanordningar. Det finns olika varianter att välja mellan.
  • Grävlingarna förknippar obehaget med platsen och ger sig av för att hitta ett lugnare ställe att gräva sitt gryt på.
  • Stöka till. Grävlingar tycker inte om när man stökar till på tomten och flyttar runt saker, de trivs när det är ordning och reda.
  • Sätt för ingången och täta husgrunden. Gör detta nattetid när grävlingen är ute.
    Kontrollera om grävlingen är borta genom att ställa en pinne på lut framför öppningen.

Du hittar mer information om grävlingar på tomtmark på Svenska Jägareförbundets webbplats.

Alla Sveriges ormar, ödlor och grodor är fridlysta i hela landet. Flera av våra arter är hotade eller sällsynta på grund av att deras livsmiljöer, ofta våtmarker och småvatten, har förändrats eller försvunnit.

Det innebär att det är förbjudet att döda, skada eller fånga ormar och deras ägg och ungar.

Det enda undantaget är om du hittar en huggorm på din tomt. Då får du fånga in och flytta den. Endast om detta inte är möjligt, och ingen annan lösning finns, får du döda huggormen. Om du fångar en huggorm bör du flytta den till något annat ställe som är lämpligt för ormen, minst ett par kilometer bort.

Här är några exempel på vad du kan göra för att minska trivseln för orm din tomt:

  • Klipp ner högt gräs
  • Flytta högar med ris, löv och annat bråte
  • Kontrollera näten för källarventiler

Huggormen är ett nyttigt djur som håller efter sorkar och möss. Den kan vara obehaglig att ha på tomten om där finns småbarn och hundar, men annars bör den lämnas i fred.

Huggormen går aldrig till anfall och biter inte om du inte trampar nästan rätt på den. Långbyxor ger ett visst skydd mot ormbett.

Gässen kan upplevas som störande, eftersom de skränar och lämnar stora mängder avföring på stranden.

Det är ingen lätt uppgift att försöka förändra gässens mycket långvariga vanor att stanna upp vid olika sjönära platser. Den enda möjligheten är att göra platsen så otrevlig för dem som möjligt.

Att placera falska rovfåglar, ormar eller liknande på badplatser är något som gässen snabbt genomskådar.

Gässen föredrar klippt gräs framför högt. Har du en större äng mot en badplats kan det vara klokt att inte klippa ner hela ängen. Det är också bra för våra pollinerare som jobbar i ekosystemet.

Här är några exempel på vad du kan göra för att minska skador på din tomt:

  • Plantera buskar
  • Sätt ett mindre staket vid vattnet

Bin är insekter som spelar en större roll än man kanske kan tro. Idag är bin en hotad art och det är viktigt att vi tar hand om de bin som lever.

Om våren är kall och sommaren blir varm för snabbt så ökar risken för att bina svärmar. Bisvärmar kan bli ett problem för allmänheten om man är allergisk. Det kan även bli besvärligt för husägarna att bli av med bina.

Om du får problem med bin

Kontakta biodlare via Svärmtelefonen. De kommer gärna och fångar in bin hemma hos dig.

Humlor

Humlor är också en livsnödvändig insekt som har en uppgift att sprida pollen mellan växter.

Om du får problem med humlor

Du kan underlätta för humlorna genom att bygga enkla bon i marken med hjälp av till exempel en kruka och lite torrt gräs. Det blir också en positiv effekt för dig om de har en fast boplats som du har koll på.

Ett annan förebyggande åtgärd som är värd att testa är att sätta upp ett insektshotell. Det kan samla alla möjliga insekter på samma plats.

Fåglar kan upplevas som störande i städernas parker, bostadsområden och på uteserveringar. Detta är oftast inget som kan lösas genom skyddsjakt eftersom andra fåglar snabbt ersätter de skjutna. Att lösa problemet på lång sikt kan vara svårt, men det finns sätt.

Fåglarna finns där det finns mat.

Här är tre grundtips för att begränsa tillgången till mat:

  • mata inte fåglarna i tätbebyggt område (*)
  • plocka upp skräp och rester, och lämna i sopkorgarna
  • håll ordning i soptunnor och komposter

Om det inte hjälper är det i första hand fastighetsägarens ansvar att åtgärda problemet, och exempel på åtgärder som kan göras är:

  • sätt upp nät som förhindrar fåglar att vara på vissa platser
  • placera piggar på lämpliga platser för att förhindra att fåglerna slår sig ner
  • fäst vajrar på takutsprång och hängrännor
  • montera roterande och störande skyltar, som till exempel reflexer, vimplar i färger eller något som stör med ljud
  • mata bara småfåglar på sätt som inte lockar måsar och andra djur till platsen
  • plocka bort bon på våren innan fåglarna lägger ägg

Rör det sig om större problem på allmän plats kontakta kommunens kontaktcenter.

(*) Om det krävs extra fodring under vinter ska det göras utanför tötbebyggt område i samråd med markägaren.

Rävar i bostadsområden anses inte vara ett problem generellt sett. Det finns inget skäl att avliva räv som har fått skabb eftersom de har en god prognos att läka och bli friska. Tänk på att rävar som byter från vinterpäls till sommarpäls kan förväxlas med skabbräv.

Du kan läsa mer om räv på Jägareförbundets webbplats.

Ta del av fler råd om vilda djur på din tomt på Naturvårdsverkets webbplats.

Fridlysta djur

Vissa djur är fridlysta och dem får du inte fånga, döda eller skada. Om störningen är tillräckligt stor kan Länsstyrelsen ge dispens från bestämmelserna. Vilka arter som är fridlysta kan du läsa om på Länsstyrelsens webbplats.

Kommunens roll och ansvar

Jaktlagstiftningen ger möjlighet till så kallad skyddsjakt som kan användas om vilda djur riskerar att ge upphov till skador på allmän hälsa och säkerhet (exempelvis sprida smitta), omfattande skador på grödor eller boskap, eller andra skäl av ”överskuggande allmänintresse”.

Kommunens skyddsjägare

De kommunala skyddsjägarna är i första hand en funktion för att hantera vilt på kommunens egen mark som inte är utarrenderad för jakt. Exempel är inom tätorterna, där uppdragen kan gälla allt ifrån skyddsjakt på fågel till eftersök av skadat vilt.

Vilda djur får inte hållas i fångenskap

Ta inte hand om djurungar som ser övergivna ut, föräldern är oftast i närheten. Om du hittar ett skadat vilt djur ska du kontakta kommunens viltvårdare eller annan organisation som har tillstånd att vårda och rehabilitera skadat vilt.

På Naturvårdsverkets webbplats hittar du några råd om hur du kan agera när du hittar "övergivna" djurungar.

Skadade eller döda vilda djur

För att vårda och rehabilitera skadat vilt krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Ett antal privatpersoner och föreningar har tillstånd att rehabilitera skadat vilt. Du kan kontakta Länsstyrelsen för att få reda på vilka som har tillstånd att vårda och rehabilitera skadat vilt i ditt län.

Exempel på organisationer som finns nära oss:

Djurskyddet Mariefred

Djurskyddet Strängnäs

På Naturvårdsverkets webbplats hittar du information om vad du ska göra när du hittar skadade djur och fåglar i naturen.

Alla, oavsett om man är jägare eller inte, får avliva ett påträffat sjukt eller allvarligt skadat vilt djur av djurskyddsskäl. Väljer man att göra det måste man i efterhand styrka att djuret var så skadat eller sjukt att det behövde avlivas.

Avlivningen ska göras på sådant sätt att djuret inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara. Ring Polisen eller en jägare om du inte är säker på hur du ska göra. Om det avlivade djuret tillfaller den som har jakträtten ska du kontakta markägaren. Du ska också anmäla händelsen till Polismyndigheten.

Upplever du att situationen innebär akut fara för människor, ring 112. Då får Polisen göra en bedömning av läget.

Om du har råkat ut för en krockat med ett vilt djur i trafiken ska du ringa till Polisen på 112. De har rutiner som innebär att skadat vilt kan avlivas och tas om hand så fort som möjligt. Det händer att trafikskadade vilda djur kommer in på villatomter. Om det händer ska du också kontakta Polisen på 112.

Hos Nationella Viltolycksrådet finns mer information om hur du bör gå tillväga om du själv kolliderar med vilt. Även en lättare sammanstötning av vilt ska rapporteras till Polisen även om djuret inte är synbarligen skadat. Läs mer på viltolycksrådets webbplats.

Ibland händer det att ett dött djur blir liggande på en plats som är olämplig. Oftast är det inte något problem och låter man djuret vara kommer naturen ta hand om det. Det går ganska fort även för större djur att försvinna. Ibland kan det finnas skäl att flytta det döda djuret.

Döda djur på allmän plats

Om det rör sig om ett större dött djur på allmän plats, till exempel på gator eller i parker, kan du ringa till kommunens kundcenter. Kommunen hjälper dig att komma i kontakt med den som kan hjälpa till med att avgöra om djuret behöver tas om hand och fraktas bort eller om det kan ligga kvar.

Är du osäker på om marken är kommunal eller privat så kan kommunens kundcenter hjälpa dig att ta reda på det.

Döda djur på privat mark

Om du upptäcker ett dött djur i din egen trädgård är du som fastighetsägare ansvarig för djuret. Gäller det mindre djur kan du förpacka det väl och sedan lägga det i soptunnan för blandat avfall. Är det ett större djur, exempelvis ett rådjur, kan du om möjligt gräva ner det eller förflytta det till ett grönområde i närområdet där det kommer till nytta för rovdjur och fåglar samt mindre nedbrytande organismer.

Observera att du inte får lägga döda djur så att lukt kan drabba boende eller synas från stigar och vägar.

Du kan också lämna in större djur för kremering. Det finns godkända anläggningar för detta. Kontakta Jordbruksverket för mer information om vad som gäller.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 5 april 2024