Lyssna
I dag är det tornedalingarnas dag och vi uppmärksammar deras språk meänkieli. Vad det betyder att språket är skyddat i Sverige och hur förskolan i Strängnäs jobbar med flerspråkighet kan du läsa om här.
Förskolorna i Strängnäs jobbar naturligt med flerspråkighet bland barnen, till exempel genom att läsa sagor på olika språk och låta barnen prata sina språk.
Förskollärarna Ida Gustafsson och Annelie Hammarstedt har gått en utbildning på Mälardalens Universitet som heter Interkulturellt arbete i förskolan.
– Det är viktigt att barnen känner sig stolta över sitt språk och sin kultur, säger Annelie Hammarstedt, och Ida Gustafsson fyller i:
– Att få prata sitt eget språk på förskolan ger barnen trygghet och gör att de också lär sig svenska bättre.
Minoritetsspråk ska skyddas
Telefooni och kiikari är ord på meänkieli som relativt enkelt går att förstå vad de betyder på svenska (telefon och kikare). Andra ord är svårare, som till exempel barn som heter kläppi och skidor heter sivakat.
Enligt Svenska Tornedalingars Riksförbund, STR-T, är det cirka 70 000 personer som talar eller förstår meänkieli helt eller delvis. De flesta finns i Tornedalen och Malmfälten. Under 1950-talet flyttade många från Tornedalen och därför finns det också större grupper som har en koppling till språket i till exempel Stockholm, Umeå och Luleå. Språket fick status som ett eget språk i Sverige 1999.
Att ett språk har status som minoritetsspråk betyder att samhället har ett särskilt ansvar för att språken lever vidare, utvecklas och förs vidare till nästa generation. Flera kommuner, dock inte Strängnäs, är så kallade förvaltningsområden för meänkieli. Det betyder att språket har ett extra stort skydd och stöd där. De orter som har det extra skyddet är Kiruna, Gällivare, Pajala, Övertorneå, Haparanda, Kalix, Luleå, Umeå och Stockholm.
Alla tar del av varandras kultur
Ida Gustafsson och Annelie Hammarstedt jobbar på Karinslunds förskola där det just nu finns nio olika nationaliteter bland barnen. Genom pedagogernas aktiva närvaro i barnens lekar och aktiviteter lär sig barnen om varandras kulturer och språk. Det är det som är interkultur, förklarar Ida:
– Det handlar om att alla barn får ta del av varandras kulturer inte bara att de existerar sida vid sida, säger hon.
Ett praktiskt stöd i arbetet är den digitala tjänsten Polyglutt som tillhandahåller böcker på många olika språk.
– Jag kollade och det finns flera böcker på Meänkieli. Så om vi får ett barn här som pratar det så kan vi lyssna på sagor på det språket, säger Annelie Hammarstedt.
Tornedalingarnas flagga Meänflaku, där färgerna symboliserar en sommarblå himmel, den gula solen samt de vintervita vidderna.
Fakta
Ur kommunens program för arbete med nationella minoriteter och minoritetsspråk:
- Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att erbjuda elever inom förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, som tillhör någon av de nationella minoriteterna modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk om det finns lämplig lärare. Information om rätten till modersmålsundervisning ska aktivt och regelbundet ges till vårdnadshavare. För att överkomma eventuella svårigheter att rekrytera lärare i modersmål på de nationella minoritetsspråken finns en öppenhet för att använda digitala lösningar och det sker en aktiv samverkan med andra kommuner, bland annat inom Södermanlands län och
- Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att de kommunala förskolorna arbetar aktivt med att barn som tillhör en nationell minoritet får stöd i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i utvecklingen av sin kulturella identitet.
Tornedalingarnas dag
Tornedalingarnas dag firas den 15 juli, för "då infaller den fagraste tiden.”
Flaggan är gul, vit och blå och heter Meänflaku. Färgerna symboliserar en sommarblå himmel, den gula solen samt de vintervita vidderna. Flaggan antogs som symbol för tornedalingarna 2013. Upphovsman är Herbert Wirlöf och flaggan hissades för första gången 2006.
Minoritetsspråk
Det finns fem erkända nationella minoritetsspråk i Sverige: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Erkännandet innebär att samhället har ett särskilt ansvar för att språken fortlever, utvecklas och förs vidare till nästa generation.
Källa: minoritet.se