Finskundervisning är en rättighet

I dag, 24 februari, flaggar vi för Sverigefinnarna, som är en nationell minoritet i Sverige. Det innebär bland annat att de har rätt till modersmålsundervisning. Nadia Ehn på Språkcentrum vill förbättra för de som söker.

– Jag vill förenkla ansökningsprocessen och göra den mer digital, säger Nadia Ehn, enhetschef på Språkcentrum sedan ett år tillbaka.

”Alla elever i förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, som har rätt till modersmålsundervisning på ett nationellt minoritetsspråk, erbjuds det senast vid nästkommande läsårsstart efter att ansökan inkommit.”

Så lyder ett av delmålen i det minoritetspolitiska arbetet i Strängnäs kommun. Men Nadia Ehn har högre ambitioner.

Porträtt på Nadia Ehn

– Det ska gå att söka när man vill, inte bara inför terminsstart. Vi ska göra en genomlysning av detta för att förbättra och förenkla för dem som söker modersmålsundervisning, säger hon.

Minoritetsspråken har en särskild ställning och till exempel gäller inte kravet på att det behöver vara minst fem elever för att få modersmålsundervisning i finska.

– Om en elev vill ha undervisning i finska ska vi ordna det så fort som möjligt, säger Nadia Ehn.

En förutsättning är förstås att det finns en lärare, vilket ibland har varit svårt att få till. Nu finns det en finsklärare i kommunen som undervisar cirka 20 elever på sex olika skolor, från förskoleklass till gymnasiet.

– Nu när vi har en lärare kan vi hantera en ansökan så fort vi får in den och eleven behöver inte vänta till nästa terminsstart med att komma igång med undervisningen, säger hon.

Målet för Strängnäs kommuns minoritetspolitiska arbete är i likhet med den nationella minoritetspolitiken att skydda de nationella minoriteternas rättigheter, främja deras möjligheter att utveckla språk och kultur, samt att motverka diskriminering. I arbetet ska barn särskilt prioriteras.

Här finns också en ambition från Nadia Ehn att nå ut till de föräldrar som kanske inte vet om möjligheten att få modersmålsundervisning på ett minoritetsspråk.

– Hur säkerställer vi att vi hittar elever som har behov? Behöver vi göra mer? Det är frågor vi jobbar med, säger hon.

I dag finns information på kommunens webbplats och respektive skola skickar hem ansökningsblanketten till föräldrar.

Fakta

Ur kommunens program för arbete med nationella minoriteter och minoritetsspråk:

  • Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att erbjuda elever inom förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, som tillhör någon av de nationella minoriteterna modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk om det finns lämplig lärare. Information om rätten till modersmålsundervisning ska aktivt och regelbundet ges till vårdnadshavare. För att överkomma eventuella svårigheter att rekrytera lärare i modersmål på de nationella minoritetsspråken finns en öppenhet för att använda digitala lösningar och det sker en aktiv samverkan med andra kommuner, bland annat inom Södermanlands län och
  • Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att de kommunala förskolorna arbetar aktivt med att barn som tillhör en nationell minoritet får stöd i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i utvecklingen av sin kulturella identitet.

Sverigefinnarnas dag

Sverigefinnar utgör den största nationella minoriteten i Sverige. Antalet personer med finsk bakgrund beräknas idag vara cirka 700 000 personer.

Att den 24 februari valts för att synliggöra den sverigefinska minoritetens historia, språk och kultur som en del av det svenska kulturarvet beror på att det är folklivsforskaren Carl Axel Gottlunds födelsedag. Han levde mellan åren 1796 och 1875 och var finländsk folklorist och författare.

Minoritetsspråk

Det finns fem erkända nationella minoritetsspråk i Sverige: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Erkännandet innebär att samhället har ett särskilt ansvar för att språken fortlever, utvecklas och förs vidare till nästa generation.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 18 januari 2024