Olika avloppslösningar och reningsmetoder

Här beskriver vi olika typer av reningsmetoder för enskilt avlopp och de vanligaste avloppslösningarna inom respektive reningsmetod.

Olika avloppslösningar

Det finns olika typer av avloppslösningar och beroende på dina förutsättningar passar olika alternativ mer eller mindre bra. På avloppsguidens hemsida kan du läsa mer om olika avloppslösningar och bläddra bland olika produkter.

Den här tekniken använder marken för att rena avloppsvattnet. Det finns olika varianter av markbaserad rening men principen är densamma.

Exempel på olika varianter är: infiltration, markbädd eller infiltration/markbädd med biomoduler

Vid en infiltration leds avloppsvattnet genom marken och en biofilm av bakterier bildas vid spridningsledningarna. Bakterierna renar vattnet från föroreningar och smittämnen genom nedbrytning och reningen av fosfor sker genom att det binds till partiklar. Det renade avloppsvattnet går sedan vidare ned till grundvattnet.

En markbädd fungerar på samma vis som en infiltration men skillnaden är att vattnet inte infiltrerar genom det naturliga jordlagret. Vid en markbädd har de befintliga jordmassorna grävts ut och ersatts med makadam och markbäddssand. Det renade avloppsvattnet leds sedan till ett dolt utlopp, exempelvis ett singlat dike eller infiltrera vidare ned i marken. Denna lösning behöver kompletteras med extra fosforrening för att klara normal skyddsnivå avseende miljöskydd.

Infiltration/markbädd med biomoduler är kassetter med nät eller veckad duk som ska förstärka reningen av bakterierna i biofilmen som bildas. Biomoduler kan används både i infiltrationer och markbäddar.

Markbäddar behöver ofta kompletteras med ett fosforavlastande steg för att uppnå reningskraven. Det kan vara genom kemisk fosforfällning, en fosforfälla eller urinseparering.

Två vanliga kompletteringar är:

1. Kemisk fällning - placeras innan infiltration eller markbädd
Vid kemisk fosforfällning doseras en fällningskemikalie i avloppet, antingen före eller i slamavskiljaren. Kemikalien gör att fosforn sjunker till botten i form av slam i slamavskiljaren. Ofta tillsätts fällningsmedlet till ledningsnätet, exempelvis under diskbänken eller i tvättstugan, men doseringen kan även ske direkt i slamavskiljaren. Eftersom det bildas mer slam i slamavskiljaren vid kemisk fällning än normalt krävs en större slamavskiljare (minst 4 m3 för ett hushåll) och/eller tätare slamtömningsintervall. Kemisk fällning är ett relativt enkelt sätt att uppgradera sin befintliga infiltration eller markbädd till att klara reningskraven för hög skyddsnivå. Metoden kräver dock viss skötsel och underhåll, främst i form av påfyllning av fällningskemikalie och justering av doseringen.

2. Fosforfilter/Fosforfälla - placeras efter markbädd eller minireningsverk
Fosforfälla eller fosforfilter är i princip en brunn med ett kalkrikt material med fosforbindande egenskaper, som avloppsvattnet filtreras igenom. Fosforfällan måste placeras efter en tät markbädd (konstruerad med en gummimatta i botten). En fosforfälla kan också användas som efterpolering till ett minireningsverk för att avdöda bakterier i utgående avloppsvatten.

Materialet måste bytas enligt leverantörens anvisningar, oftast med ett intervall på 1-3 år. Enligt Strängnäs kommuns renhållningsföreskrifter ska byte av fosformassan ske minst vartannat år. Filtermaterialet klassas som hushållsavfall och hämtas därför av kommunens renhållningsbolag, SEVAB. Om du har en fosforfälla med fast filtermaterial som måste lyftas ur med kranbil får avståndet till väg vara högst 10 meter om filterkassett eller storsäck om 500 kg används. Om filterkassett eller storsäck om 1000 kg används får avståndet vara högst 5 meter.

Det är du som fastighetsägare som ansvarar för att fosforfällan fylls på med nytt filtermaterial. Du hittar kostnader för hämtning av uttjänt filtermaterial på SEVAB:s hemsida. Kvitton från byten ska sparas och kunna uppvisas för miljöenheten på begäran.

Ansöka om dispens hos miljöenheten
Hur mycket fosfor som bundits i filtermassan beror på hur mycket avloppsanläggningen belastats. Om du som fastighetsägare anser att materialet inte behövs bytas med hänsyn till att belastningen varit låg kan du ansöka om dispens hos miljöenheten

Tips!
Du kan läsa mer om kompletterande fosforrening på avloppsguidens hemsida, där står det bland annat om fördelar, nackdelar och drift/skötsel.



Här sker avloppsreningen i en förtillverkad produkt. I dag finns det många olika tillverkare med likartade tekniklösningar. Det finns dock en variation i utformning, storlek, kostnad och prestanda. Gemensamt är att de i hög grad är automatiserade vad gäller kemfällning, pumpning och luftning av den biologiska reningen.

Observera att dessa produkter kräver årlig service och att du utför egenkontroll enligt ett särskilt egenkontrollprogram. Kommunen utför regelbunden tillsyn av din anläggning.

BDT är en förkortning för Bad, Disk och Tvätt. Det är alltså allt vatten förutom toalettvattnet.

Då separeras toalettvattnet och övrigt vatten (BDT).

Här kan du läsa med om BDT-rening och tekniker för BDT-rening.

Sluten tank är inte en reningsmetod utan en uppsamling av avloppet från vattentoaletten (inför vidare transport till behandlingsanläggning, exempelvis det kommunala reningsverket).

För att minska vattenmängden i den slutna tanken och därmed antalet tömningar behöver du ha en snålspolande toalett (en genomsnittlig spolmängd om maximalt en liter). Sluten tank fungerar bara om ditt WC-vatten och BDT-vatten är separerade. BDT-avloppet behöver renas i en separat reningsanläggning.

Exempel på torrtoaletter är förbränningstoalett, mulltoa eller urinseparerande torrtoalett.

Här kan du läsa mer om hur du behöver ta hand om avfallet från din torrtoalett.

Vad ska jag tänka på när jag väljer avloppanläggning?

Inför ditt val av avloppsanordning behöver du undersöka vad som passar dig.

Innan du väljer avloppsanordning bör du undersöka:

  • Platsens förutsättningar. Du behöver exempelvis ta reda på avstånd till vattentäkter.
  • Inköp- och driftkostnader. Vad kommer kostnaderna bli för exempelvis slamsugning, filterbyte, service och eventuell provtagning.
  • Skötsel av anläggningen. Behövs det årlig service av fackman, bygger systemet på att du själv måste fylla på kemikalier, byta ut filter eller ta hand om avfall?

På avloppsguidens hemsida kan du läsa mer om dina förutsättningar.

För att du ska kunna ta ställning till vilken typ av avlopp som passar just din fastighet bör du begära in uppgifter av entreprenören du tänker anlita. Be om provtagningsresultat, drift- och skötselanvisningar och uppgifter om kostnader och omfattning av eventuell service.

Det kan vara bra att ta referenser på olika entreprenörer inför anläggandet av enskilt avlopp.

I många fritidshusområden är tomterna små och husen ligger tätt vilket kan innebära begränsningar i vilka typer av avloppsanordningar som går att anlägga. En anledning till detta är att ett tillräckligt skyddsavstånd inte kan uppnås mellan avloppets utsläppspunkt och närliggande dricksvattenbrunnar. Många fritidshusområden ligger dessutom sjönära och det inte är ovanligt med tunna jordlager eller genomsläppliga jordarter vilket ytterligare begränsar möjligheterna.

I fritidshusområden är därför utgångspunkten att nya tillstånd inte ges till avloppsanordningar med ansluten WC om det renade vattnet ska släppas ut i mark. Det innebär att ett nytt avlopp i fritidshusområden kan bestå antingen två alternativ:

  1. En torrtoalett eller förbränningstoalett med separat avlopp för BDT-vatten (bad, disk, tvätt).

  2. En sluten tank för WC-vatten och separat avlopp för BDT-vatten. För slutna tankar ställs som krav att ansluten toalett ska vara av vakuumtyp eller extremt snålspolande vilket leder till färre transporter.

Ovanstående är generella riktlinjer och det kan vara möjligt att göra avsteg i det enskilda fallet. För att vi ska kunna avgöra om det är möjligt att göra avsteg krävs vanligen en mer omfattande undersökning av dig som sökande.

Avloppsanläggningen ska placeras så att risken för förorening av grundvattnet, sjöar, hav och vattendrag minimeras.

Anläggningens utsläppspunkt bör placeras:

  • Nedströms dricksvattentäkter med ett tillräckligt skyddsavstånd till vattentäkter. Om anläggningen ändå måste placeras nära och/eller uppströms en dricksvattentäkt bör en grundlig geohydrologisk undersökning genomföras.
  • Minst 30 meter från borrhål för bergvärme.

Läs mer om skyddsavstånd och var avloppet ska ligga på avloppsguiden.se.

Krav på rening av olika avloppslösningar

Vilken reningsgrad din avloppsanordning förväntas klara beror på hur omgivningen påverkas av utsläppet. Om det finns sjöar eller vattendrag i närheten som är känsliga för övergödning ska din avloppsanordning klara att rena näringsämnen från avloppsvattnet enligt krav på hög skyddsnivå.

Det finns två skyddsnivåer, normal- och hög skyddsnivå, för miljöskydd och hälsoskydd.

Normal skyddsnivå:

  • Reduktion av organiska ämnen (BOD7) minst 90 procent
  • Reduktion av fosfor minst 70 procent

Hög skyddsnivå:

  • Reduktion av organiska ämnen (BOD7) minst 90 procent
  • Reduktion av fosfor minst 90 procent
  • Reduktion av kväve minst 50 procent

Några exempel på avloppsanordningar som klarar kraven för hög skyddsnivå:

  • Markbädd eller infiltration med kemisk fällning av fosfor
  • Tät markbädd med fosforfälla/fosforfilter
  • Minireningsverk (reningsgraden skiljer sig åt mellan olika fabrikat)
  • Sluten tank och rening av BDT (bad-, dusch, tvätt)-vatten i markbädd eller infiltration
  • Urinsorterande torrtoalett och rening av BDT-vatten i markbädd eller infiltration

Du kan läsa mer om skyddnivåer på avloppsguidens hemsida.

Vid normal skyddsnivå gällande hälsoskydd krävs det att avloppsvattnet inte medverkar till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet till exempel genom förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten.

Det kan ställas krav på hög skyddsnivå gällande hälsoskydd om det till exempel är nära till en dricksvattenbrunn eller badplats. Vid hög skyddsnivå gällande hälsoskydd behövs det åtgärder/barriärer som ger ökat skydd mot smittspridning.

Exempel på åtgärder/barriärer:

  1. Placera utsläppspunkten så att risken för att någon exponeras för avloppsvattnet minskar. Vattnet kan behöva pumpas till en lämpligare utsläppspunkt.
  2. Separat hantering av fekalier/WC-avlopp, till exempel i en sluten tank.
  3. Polering av renat avlopp från anordningen i exempelvis markbädd, infiltration eller liknande.
  4. Behandling av utgående vatten med ozon, UV-ljus, pH-höjning eller annan desinfektionsteknik.

Kontakt

Skriv ut
Senast uppdaterad: 26 januari 2024